|
Resele-kams-sång
Skriven till Resele-Spelen 1936
Melodi: Vårt land, vårt land...
Vår kams, vår kams, vår tjocka kams, så stor, o,
feta kams. Ej lyfts en kams mot munnens rand, ej givs en kams, ej
sväljs en kams mer älskad än vår kams i Nord på våra
resel-bord.
Vårt land är fattigt skall så bli för den som guld
begär,
en främling far oss stolt förbi, men detta kamsland
älska vi, för oss med kamsar si-så-här ett kamsland härligt
är. Vi älska våra feta kams, ja mera, mer och mer, den
mörka färgen har vår kams, och doften, fläsktung, som
förnamns, ge mer än allt som syn, som sång vårt hjärta
rört en gång. Vem nämnde väl de kamsars tal, som åts med
hungrigt mod, och det var här sån fräjd, sånt kval och det
var här, det åt sig skral, det folk som sina kamsar skar
långt före våra dar.
|
